9 februari 2012

kaos förväntan panik ångest oro förvirring

OCH jag vill bara att det här ska vara över nu. men är livrädd för det som väntar efteråt. livrädd för hösten, för ansvar och allt det där.
OCH det blir sommar i år också. det blir höst igen, precis som varje år. men för första gången förväntas jag inte att dyka upp någonstans. är inte uppskriven på nån närvarolista, om jag inte själv söker mig dit. 
OCH jag har varit så säker, haft svaret klart i huvudet varje gång någon frågat. vad ska du göra till hösten? men nu vet jag inte. har inte en jävla aning.
OCH allt det där som jag drömt om i hela mitt liv. friheten som alltid känts så långt borta är helt plötsligt på armlängs avstånd. jag kan göra vad jag vill. jag kan åka vart jag vill. mitt liv är mitt. på riktigt. vad ska det bli av mig?

1 kommentar:

  1. du har kommit till den fantastiska punkt då man ba: OKEJRÅÅÅÅ JAG SÖKER VÄL PRAKTIKANTTJÄNSTEN
    Been there done that
    hehehehe

    puss baby, man klarar sig! jag lovar!

    SvaraRadera