Optimister säger att våren är här. Och jag som en gång var en av dem vågar idag inte hoppas, vårsolen har lurat oss förr. Orkar inte bli besviken mer.
Jag dog inatt. Drömde. Vaknade men kände mig knappast levande.
Ska försöka: få den jävla framtiden att kännas som en
enorm möjlighet och inte som ännu ett ångestladdat problem.
...och så vaknar man till snö... ramtiden kommer vare sig du vill eller ej, inget du måste planera för att nå. Lek med möjligheterna och ideerna så ser du vart de för dig när det väl är dags. Du är finast, och snart 19. På söndag ses vi! <3
SvaraRadera