26 augusti 2012

Jag är inte dödsrädd, är bara lite livrädd.

Jag har börjat packa. 
Fast nej, det är en överdrift. Har kläder i högar på golvet. Identitetskrisar. 

Och om du känner mig, så vet du det. Och om jag känner mig, så vet jag att det kommer sluta med att jag panikpackar på fredag kväll. Det blir ju alltid så när jag ska någonstans och nu ska jag inte bara någonstans. Flyttar iväg och det som jag väljer att packa ner blir grunden för mitt nya liv. Och fy vad läskigt det låter samtidigt som fjärilarna liksom pirrar förtjust i magen. Jag är inte dödsrädd, är bara lite livrädd. Men inte för att lämna något jag kommer sakna. För när allt kommer omkring är det ett billigt pris att betala.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar