All grönkålshysteri under 2014 tjatade lite hål i huvudet på mig. Kände mest ungefär "SLUTA LÅTSAS" och "EUUW". Antagligen för att den grönkålen som jag då kände till var den på julbordet, den som mest smakade som något en skulle mata en häst med (..förlåt farmor!). Och antagligen för att det mest kändes som en trend för hälsohipsters.
Inte helt förvånande, så föll jag till slut dit. Såklart. Det började med de oskyldiga grönkålschipsen i mitten av december, men sedan har det eskalerat till betydligt tyngre grejer. Dan före dopparedan fixade jag ihop dessa nya favoriter till julaftonens julbord (ändrade även åsikt om farmors grönkål<3). Och när julen var slut och resterna av den färska grönkålen tog upp ett halvt plan i kylskåpet så fanns det inget annat att göra, än att komma på sätt att göra sig av med den. I smoothies och i grönsaksröror. I en broccolisoppa och i quinoabiffar.
Under denna process så har jag insett 3 saker:
1) grönkål är gott till ca ALLT
2) att jag egentligen inte alls vill göra mig av med grönkålen längre
3) vill helst att den aldrig ska ta slut
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar