torsdagskaos

Hysteriskt utbrott. Skrek oidentifierbara ord, som började med gr och slutade med alfabetets alla vokaler i kaosad oordning. Slog mig själv på knäna. Om och om igen. Snabbare och snabbare. Skriken tog slut, fick syn på mina händer och förstod inte riktigt vad jag höll på med. Hackade tänder tills hackandet övergick i ett okontrollerbart skrattanfall. Välte, bokstavligt välte, ner i soffan.


Anledning?
Det ringde i telefonen. På våningen under. Offrade livet när jag sprang nedför trappan i världens halaste kalasbyxor. Lyfte luren och ingen där. Inte ens en ton.


Mina känslor åker karusell. Och jag kan inget annat än att åka med.