Vaknade sådär lagom frisk. Blev några timmar senare hemskickad från skolan av en vän som tycker att jag inte vilar ordentligt. Att jag inte tar det här på allvar. Det ligger kanske något i det där. Hon kanske har rätt. Samtidigt är jag så galet trött på att vara just trött. Hela tiden. Galet trött på att inte fungera normalt. Galet trött på att äta penicillin och cetirizin och panodil.
Jag får inte cykla omkull, och får därmed inte cykla alls. Jag får inte spela amerikansk fotboll. Jag får inte ramla ner från äppelträd. Inte hamna i slagsmål och få slag mot magen. Jag får inte ens gå en promenad.
Nu ska jag äta glass.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar