Lyssnar på musik jag en gång dansat till. Påminns om en annan tid. Ett annat liv. Och på något vis, känns det som om dessa dagar bara är en väntan på att det riktiga livet ska börja. Identitetskrisar lite. Samtidigt som jag aldrig tidigare varit så säker på vem Linnea är. Knepigt det där. Höjer volymen och basen får mitt ♥ att göra en extra kullerbytta. Slå lite snabbare.
Och ibland finns det inget finare än att riva hål i redan trasiga kalasbyxor.
They Live By Night
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar