i juni var vi i Hultsfred på festival

Jag är inte dödsrädd, är bara lite livrädd.

Jag har börjat packa. 
Fast nej, det är en överdrift. Har kläder i högar på golvet. Identitetskrisar. 

Och om du känner mig, så vet du det. Och om jag känner mig, så vet jag att det kommer sluta med att jag panikpackar på fredag kväll. Det blir ju alltid så när jag ska någonstans och nu ska jag inte bara någonstans. Flyttar iväg och det som jag väljer att packa ner blir grunden för mitt nya liv. Och fy vad läskigt det låter samtidigt som fjärilarna liksom pirrar förtjust i magen. Jag är inte dödsrädd, är bara lite livrädd. Men inte för att lämna något jag kommer sakna. För när allt kommer omkring är det ett billigt pris att betala.

emmie

"Har inte tänkt en enda vettig tanke, kunde lika gärna spelat tv-spel eller knarkat."

Igår var det en lyckans fredag, efter två månaders slit fick jag bekräftat att jag faktiskt KAN köra bil. Körkortet är nu i hamn och jag har nog aldrig tidigare känt en sådan tyngd lätta från axlarna. Målade läpparna röda och cyklade ner till stan i en av mina bästa kjolar, den som är så lång att den måste hållas upp för att inte fastna i cykeln. Rotundan var kvällens plan.

Emmie och jag spelade Alfapet i väntan och lyssnade på Klara Andersson samtidigt som det började skymma. När Vit Päls drog igång var det ganska mörkt.

Men de var fina och bra och jag sittdansade lite på min stol och klappade lite i takt och sjöng med i mina favoritfraser. 
De lurviga lämnade scenen men kalaset fortsatte, och med var några av mina favoritpersoner. Här är Cicci, Anna och Hampus. 

Och idag är det exakt två veckor tills jag flyttar härifrån. Svårt.

Nybakade bullar och sånt där.

Maria bjöd in till finfika i onsdags.

korallreven och vintergatan / över molnen och under ytan

Anna Cissi / Hampus / Sandra
+ Emmie Anton Anton Cicci Ebba som liksom inte riktigt fastnade. men fin kväll minsann. med fint folk. hemma hos hampus där man liksom måste nypa sig lite i armen för att försöka förstå verkligheten. där en blick upp mot taket får en att undra vad det egentligen var i de där glasen.

I am not afraid of losing my mind as long as it happens a day at a time.

Citizens!
Emmaboda, såklart.

bryta upp / bryta loss

Fick hoppa lite bland vattenpölarna på promenaden. Skräcken att trilla i och drunkna i en 17 millimeters djup pöl av regnvatten och trottaorsmuts var liksom slående avskräckande. Nu är det augusti och när det blir september flyttar jag bort. Viljan att fly och rymma härifrån blandas/brottas med ångesten över att lämna allt det trygga.

Det är svårt det här. Bryta upp / bryta loss. Även om det är det som står högst upp på min lista. Bryta mig loss från allt som håller mig kvar i gamla mönster och vanor. Ja. 

samiskt blod på ängen

Sameblod. Favoriter.

BARA HÄNDER

emmabodafestivalen tjugohundratolv. fint såklart.