EMMIE ÄR TILLBAKA I STADEN, dock bara på besök den här gången. Så himlans fint att ha henne här igen, lite hjärtskärande att hon måste återvända till Göteborg.
I torsdags var vi och såg Wild Nothing på Scala. Så bra att jag i vissa stunder bara blundade och gick sönder inombords. Ja, så bra var det.
25 mars 2013
14 mars 2013
Vad var det för dag?
Påbörjade mitt tredje decennium av livet. Hujedamej. Lämnade tonåren och allt det där. Blev tjugo år, närmare bestämt. Hur det känns tar vi en annan gång, behövs nog lite perspektiv.
Hur som, så firades den med en morgon i vårsol och världens största brunch på
The Breakfast Club. Bästa påhittet. Och hade bästa sällskapet. Såhär:
Efteråt kändes det som om jag skulle vara mätt i flera dagar. Men så blir det ju aldrig. Sedan fortsatte dagen med fina grattissamtal, överraskande blombud(!!), lite snöstorm, några timmars jobb och paketöppnande. För att avslutas i fina vänners sällskap och med en gitarrspelande mini-Dylan på scen.
11 mars 2013
9 mars 2013
Do this with me.
Det blev minsann fredag till slut. Northern line tog mig norrut till Kentish Town och puben Bull & Gate (vars lite smått legendariska livescen sorgligt nog försvinner i maj, men det är en annan historia). Där huserade kvällen till ära Club Fandango, ett så himla bra påhitt. 6£ i dörren och en samling, mer eller mindre okända, band på scen. Men jag ville mest se ett gäng pandor och kuststäder.
Olivia. Som sedan gjorde snöänglar med Sandra i en liten park i Camden.
Nej, vi har ingen snö. Men lera funkade tydligen lika bra.
Panda Cubs. Fyra män i svarta jeans och Beatlesboots, som spelar mörk och melankolisk pop av bästa slag. Drömmen. Dessutom så himla trevliga.
Agnes. Med Batmantröja, så väldans festligt! En av få bilder från kvällen med någorlunda fokus. Men äsch, fanns liksom viktigare saker att tänka på.
Coastal Cities. Rediga indiegrabbar med dansigt sound. Påminner lite om Foals eller Beat!Beat!Beat!, bra grejer med andra ord.
7 mars 2013
Fabrique
Det är lite knasigt det där, att man som svensk söker sig till svenskt även i en stad med så många andra kulturer att uppleva och utforska. Men ibland är det bara så att bryggkaffe med gratis påtår och kanelbulle med pärlsocker på är det enda som behövs för att känna sig lite som hemma.
Onsdagens kanelbullsfika fann vi i Hoxton, Agnes och Jag. På ett svenskfranskt bageri vid namn Fabrique, ett stenkast från stationen Hoxton på Overground.
5 mars 2013
3 mars 2013
Jag kan inte spela biljard.
Jag kan inte spela biljard. Inte ens efter en öl. Jag är den som knappt ens träffar den vita, och om någon åker ner så är det garanterat den svarta.
Men äsch, det är ju också lite spännande.
Vi firade in mars med indisk mat, så himlans gott och värt, och en stunds biljard i Shoreditch. Sedan tog vi fel buss hem, men det är en annan historia.
Men äsch, det är ju också lite spännande.
Vi firade in mars med indisk mat, så himlans gott och värt, och en stunds biljard i Shoreditch. Sedan tog vi fel buss hem, men det är en annan historia.
1 mars 2013
Så var det mars
Det är fredag och mars. Är glad för mars betyder finbesök och födelsedag.
Och idag vaknade jag till fåglarna som sjöng utanför fönstret.
Har nyligen haft två extra bra dagar:
Igår mötte jag Olivia. Vi åt lunch på Vintage Emporium.
Och idag vaknade jag till fåglarna som sjöng utanför fönstret.
Har nyligen haft två extra bra dagar:
Igår mötte jag Olivia. Vi åt lunch på Vintage Emporium.
Och idag träffade vi Cissi och Sandra och åt lunch på The Book Club.
Igår hade även Palma Violets releaseshow för sin debut, Festligt!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)