Hänger inte riktigt med mitt eget liv.
Så mycket att skriva men vet inte hur.

Puss från Prag

Jag blir alltid gladaste tjejen när jag får vykort. 
Senast det hände, hittade jag detta fina i brevlådan.

att vakna när det är nattsvart utanför

Kommer aldrig vänja mig vid att vakna upp i detta mörker. 
Och jag som ska tycka om hösten.

one night of love that left my heart in a mess

One night of love, nothing more nothing less.
One night of love to put my head in a mess.

Is that you on the bus?
Is that you on the train?

Crying Day Care Choir

prickar plus prickar plus prickar

Prickigt plus prickigt. Ju fler prickar, desto bättre är det. 
Eller. I alla fall så kändes det så idag.

Som om tio kampsportshundar tuggat taktfast på min halspulsåder.

Verkligheten kommer ikapp och blir så verklig att den går att ta på. Ångest som flyter i luften som de små dammkornen du bara kan se ibland när det lyser rakt på. Längtan och vilja och tankar och drömmar som är för stora. Får långt borta. För högt upp. Det finns så mycket att förlora. Hur mycket du än sträcker dig och stretar så kommer du aldrig att nå. Nej, bakom varje hög av sand så finns det inte guld. Inte ens för den som letar. 

Welcome to the jungle, it gets worse here everyday. You learn to live like an animal.

Studentfest på B&B igår/inatt med djuriskt tema i djungeln. Fint.

Punkdrömmar om rödvin och svarta jeans, om Berlin och anarkin, om Lou Reed och heroin.

Dansar runt i huset och ikväll är det den första Studentfesten med stort S. 
Fint liv. Lyssnar på postpunk/synth/new wave/electronica/whatever. (sånt HÄR)  


Och idag finns det inte många fler ord. 
Inget så mycket mer som jag vill få sagt.

Vi är dom som förbannar det gråa i grått.

Årets första höstpromenad. När några av trädens löv redan är gula och ligger på marken. När vinden biter fast i kinderna och i halsduken så att den slängs över axeln. När det blir så mörkt att man med utsikt över staden kan se hur det lyser från gatlyktor och från fönster. När tunga regndroppar faller där uppifrån. När en fyrbent vän lufsar några meter framför och en tvåbent vän går bredvid.


Vi är rastlösa änglar och virvlande dårar.
Vi är dansande clowner på ont och gott.

13 augusti 02:01. Annedalskyrkan. Göteborg.

Jonathan Johansson spelade låtarna som släpps den sista oktober.
Från början till slut. Han sa att vi var de första som fick höra. Viskade till S att hans nya skiva kommer bli magisk.
Och nu är ännu en singel släppt. Fint fint fint.
Stockholm

Efter en kopp kaffe och en kopp te

Spenderat större delen av min dag med Herr Fysik B. 

Lite slagsmål och krig. Men nu är vi buddies igen.

We're playing those mind games together.

(I want you to make love, not war. I know you've heard it before.)

Kanelbullsmonster.

Kanske de godaste jag någonsin smakat.

retail therapy

Stillade mitt klänningsbehov. Tyckte att det var på tiden. Åter i balans. 

Somebody needs to tell me what I'm supposed to do. Say that I'm not supposed to be in love with you. Say that you're too weird for me.

Knaprar på mandlar & russin & små bitar av mörk choklad. Lyssnar på Fruit Bats senaste. Fyrtio minuter. Elva melodier. Kan inte välja vilken jag tycker mest om. Dolly för att den byggs upp perfekt och för att jag gillar den lite dova synthen. Tony the Tripper för att den gör att jag bara. Vill. Höra. Mer. Heart Like an Orange för att den har ett intro och sound som får mig att tänka på Beatles. Shivering Fawn för att sången låter sådär lagom avlägsen. Som om Eric Johnson står 20 meter framför i en av alla tunnlar i Londons tunnelbanesystem. 
Hur som, bra grejer. 

Good times on the rise.

Det blev kväll och dessa tre kom på besök.

Galenpanna. Sanna var sin egen grabb. 

Fick äran att vara självaste Jocke Berg.

Hedvig Härenstam filosoferar. 

Cissi & Cicci kom på besök. Något gick snett.

Now it's all in your hands.
The Embassy – It Pays To Belong

As sure as clocks are bleeding time, we'll show up early just to wait in line.

Det är oktober. Förstår inte vart tiden tar vägen, men det gör jag ju aldrig nu för tiden. Att åka buss i London i oktober ser ut som här ovanför. Om någon nu skulle undra hur det ser ut när man åker buss i oktober. I London.  


Modest Mouse – Autumn Beds

Du frågar mig vad kärlek är, men jag vet inget om det där. Bara sånt som man kan mäta, kan jag förstå.

Anton. Fredag. Emmie. Snöstorp. Cissi. Fruksallad. Sandra.  

Isabell. Glass. Ludde. Smoothie. Elise. Trivial Persuit. Camilla. 

// Allt allt allt kommer till den som vågar vara rädd //

fredag och sushi och sol

Oh my, fin dag minsann. Två lektioner plus en brandövning som avbröt mitt i uträkningen av hur stor kraft som påverkade den tjocka hiss-åkande huvudfotingen med hatt. Sushi i solen vid nissan med Heddie som sällskap. Vi lekte sälar. Och sedan hängde jag med den filuren mer eller mindre hela eftermiddagen. Hon är bra. Förutom att hon är smart och lär mig nya saker, så är hon dessutom trevlig och säger roliga saker.

Fysisk status: Helt okej. Hört skräckhistorier om sjukhus och flera veckors sängliggande. Jag ska sluta klaga. Trivs hyfsat bra med tillvaron ändå.