Rough Trade.

Lyckans dag när Cicci anlände till staden.

Detta finbesök firade samma kväll med livemusik på Camden Lock Tavern, 

och i lördags med öl och dans på Scared to dance, vid King's Cross.

Sånt som händer. Livet.

J bland känt porslin på V&A museum / Parken där jag bor
Roa vid Shoreditch high street / coola kidz på Science museum
Tower Bridge by night / Portobello mushroom till lunch
Läskiga typer på Halloween / Läskiga typer vid Neal's Yard

HampusAnnaCissiEmmieSandra

November biter tag i kinderna ordentligt nu, men det gör inte så mycket när 

1) Oxford Street fylls av julbelysning och 2) man blir bortskämd med finbesök. 

Idag kom Anna och Hampus till vår stad.

I tisdags landade min vän Julia i staden

och det var som om en en sten, av storleken större, lämnade mina axlar. För bara några månader sedan bodde vi med endast en gles häck mellan oss, nu är det ett gigantiskt hav. Hon bor i Oslo och jag i London. Då är det fint att återses.Besökte V&A Museum, lutade våra huvud mot varandra i tunnelbanan, åt brunch på The Breakfast Club, vandrade runt längs Brick Lane, provsmakade ost på Borough Market, sprang genom staden i ösregn, klappade på 20000kronorsklänningar.Och det här är en glittrig Hedvig på sin artonårsdag, en dag hon valt att fira i min stad vilket var så himla roligt. Dels för att 1) har saknat denna tös och dels för att 2) artonårsdagar ska firas fint.Så, till hennes ära spenderades kvällen med fishbowl-drinkar på Casa Blue i Shoreditch. Sunkigt nedsjunkna soffor och paraplyer hängandes i taket. Svårslaget. Det blev lördag och Halloween-event på Proud i Camden. Vi var extra snygga och definitivt extra läskiga kvällen till ära. Det är trots allt bara Halloween en gång om året. Då måste man passa på.

Och nu är det måndag igen. Julia har återvänt till norska marker, Hedvig till svenska. Och själv känner jag mig lika upplyft och peppad likt Sandra här ovanför.

ledig måndag i HYDE PARK

Lördag II.

Blev lämnad med ett tomt hus, så hit kom en drös Londonbor för pizzabakning.Emmie. Cissi. Olivia. Lisa.Dansade sedan vidare till The Lion vid King's Cross och deras ovanvåning där Scared to Dance höll hus.

Lördag.

Det är lördag och kalltkalltkallt utanför fönstret. Och innanför. De har en del att lära här, om isolering och värme och sånt där. Vinkat hejdå till Emmie som kraschlandade i min säng igår efter några timmars dansdansdans i källaren på The White Rabbit, i Stoke Newington. Jag gillar Stoke Newington. 

hey hey hey

Lördag.
Spagetti Carbonara och sedan dansade vi oss sönder och samman på The Phoenix.

The Breakfast Club

Det blev lördag och stegen styrdes mot Soho.

Emmie, när vi nått vårt mål och ställt oss i kön.Sandra, i rutig finjacka.Cissi, väntandes. Och sedan väntade vi lite till.Efter en timme och tjugo minuters köande var det vår tur. Drack cappuccino med en extra shot espresso för att kicka igång.Och åt en himmelsk halloumivrap med hummus och en massa babyspenat.

Om det var värt väntan? Ja.

var sak på sin plats

Kontrollfreaket inom mig har lagt sig till ro och får inte längre panik varje gång jag äntrar rummet där jag bor. Det är inte en nyhet att jag har en tendens att samla på mig saker och ting, inte heller att dessa (och stora delar av garderoben) tidigare tenderat att hamna i högar på golvet.

Sju små lådor från IKEA och nu har till och med mina trosor en egen plats. 
Halsbanden gömmer sig inte längre bland kalasbyxorna. Ordning och reda.
Mitt nya limstift har sin egen plats bredvid en bunt kuvert. Frid och fröjd. 
Var sak på sin plats.

måndag och regn och knäckebröd och Kalles K

 

Måndag morgon och vad är mer deprimerande än att vakna till regn utanför fönstret?

Dagens räddning: äggfrukost.

Förra veckan försvann i någon slags diffus vindpust. Nu är det bara fyra dagar tills två av världens bästa människor kommer på besök. Har inte känt någon hemlängtan, förrän nu. Nu, när jag vet att det är så nära till att få se dem.
Finns ingen som kan skapa en känsla av hemma, oavsett var, lika bra som dessa två.

"Vad är det som händer?" Livet.

Åkte mot nordösta London, ramlade ner för en trappa och hamnade på ett litet dansgolv med ballonger i taket. Dansade oss sönder och samman till Smiths, Jens Lekman, Belle and Sebastian och annat bra som man aldrig får dansa till annars.

En söndag föll regnet tungt över London, men med paraply fixar sig det mesta. Förutom blöta skor. Phlegm är nog en ny favorit. Street art när det är som bäst.

En fredag blev det pizza på Zizzi vid Covent Garden. Getost, kronärtskocka, aubergine och andra godsaker. Hittade MnM-himlen och valde såklart bara fina färger.

 

På väg hem x2. Gående någonstans kring Stoke Newington. Nattbuss från Barnes till Hammersmith. Helt ok.

Varför dansa på golvet när man kan dansa i sängen? Tänkte vi en kväll. En annan dag åts det blåbärscheesecake på en trottoarkant någonstans.

Välkommen, oktober.

Det blev söndag igen.

Efter en fredag på indieklubb i Stoke Newington och efter en hysteriskt rolig lördagskväll i Barnes. Inte helt oväntat bar det iväg mot Brick Lane. 

Tog tunnelbanan från min station och hamnade efter en liten omväg vid Algate East. (nej, åkte inte vilse - district line var avstängd)Hittade budskap och smygreklam på knepiga ställen.

Och träffade på Sandra, Emmie, Cissi och Ellen.
Himmelskt god falafelrulle på Sunday UpMarket. Värt varenda pund.
Hittade en dagsöppen cocktailbar där det hängde drakar och lyktor i taket.
Men vi nöjde oss med kaffe den här gången. Trots allt söndag och måndag imorgon.
Sandra.
När kopparna var tömda åkte vi åt olika håll. Jag åkte hem igen.