Under gårdagen lämnade jag jackan hemma i ren januariprotest. Solen värmde faktiskt och vår-fjärilarna i magen vaknade till liv efter några månader i ide. Trots att det än fortfarande bara är januari. Vi besökte fotogalleri och drack kaffe i Soho. Och så köpte jag mina skor. Såklart. Såhär glad efter skoköp i vårväder:
Invigde under gårdagen nya tights med sex tusen steg runt hela Tooting common. Och lite till. Lite som en kalv på grönbete för första gången skulle jag tro. Tisdag och det är kallt kallt kallt trots stadens tolv grader. Och så är det så väldigt grått. Grejer som värmer: kaffe, nyinköpt vinylskiva och soppa. I morgon ska jag köpa nya skor. Mina drömmars skor. Så var det med det.
..tänkte vi och tog chansen att stampa foten i takt till Spry ännu en gång den här veckan. Styrde stegen mot Camden och The Wheelbarrow. Där ifrån kom vi inte förrän banden slutat spela, när vi sedan hade dansat i några timmar och det var dags att ta nattbussen hemåt.
I Lördags åkte vi norrut, mot Angel, och hamnade på Club de Fromage. Märkligt ställe med DJs i ljusbeige åttiotalskostymer och tävling i luftgitarr.
Bästa kvällsdejten. Bästa fuldanspartnern. Bästa äventyrskompanjonen. Amanda + superhjäten + björne. De två sistnämda var dessutom riktiga fenor på att dansa bugg.
Har andats svensk luft i sexton dygn. Ett och ett halvt dygn to go. Det har sett ut lite såhär:
Det är så annorlunda den här gången. Det där med att åka till London. Det är inte längre samma okända äventyr. Tillbaka till det vanliga livet och jobbet och vardagen och allt det där. Dämpar separationsångesten med tankar om vår och marknadssöndagar och blommande körsbärsträd och bara ben i Hyde Park och sol i ögonen och svettiga konserter och kall öl på uteserveringar.
Igår tog vi tåget mot Stoke Newington för första gången i dagsljus och utan dans i sikte. Istället drack vi kaffe i en plyschtygsinklädd källare med fotoförbud, besökte den största Beyond Retro-butiken och fick för 50p gå in på en skolgård som för tillfället var fylld med en del fina grejer men mest gammal skit.
Köpte fyra små rör med glitter i olika färger för bara 40p. Som hittat.
Så var det december igen. Känns som om det vore igår då jag gick längs Fircroft Road i bara ben och fick ta av mig koftan för att det blev för varmt att gå uppför den lätt sluttade vägen. Fick idag vira halsduken ett extra varv för att inte frysa i decemberkylan. Tillbringade första december med att tömma mitt maginnehåll, vrida och vända mig i sängen. Kände mig ungefär ensammast i världen. Antar att det är en av nackdelarna med att bo i ett hus med barn som lätt fångar upp alla dessa skol-virus. Har under dagen firat det förvånansvärt kvicka tillfrisknandet med att kika igenom alla de 24 avsnitten från julkalendern anno 1997, Pelle Svanslös. Min favorit.
Hyser en sån där hatkärlek till vintern. Fast kanske inte kylan och snön i sig. Kanske mest på grund av den näst intill obligatoriska snöslasken som tar vid när det slutar snöa och plusgraderna stiger igen. Kanske mest på grund av istäcket som under de senaste åren täckt gatorna och trottoarerna. Som gjort varenda promenad utanför dörren till ett ofrivilligt självmordsförsök.
Hur som. December betyder att det snart är jul. När det snart är jul så ÄR det helt okej att börja lyssna på julmusik igen. Och andra melodier som handlar om snö och kyla och vinter. För ett år sedan, nästan precis, fixade jag ihop den ultimata spotify-listan med fem timmars jul- och vintermusik. Nu är den plötsligt sju timmar lång men lika exemplarisk. Enda låten som saknas är den HÄR, men allt kan man ju inte få. Listan: Melodier om vinter och kyla och snö och sånt som hör julen till.
J bland känt porslin på V&A museum / Parken där jag bor Roa vid Shoreditch high street / coola kidz på Science museum Tower Bridge by night / Portobello mushroom till lunch Läskiga typer på Halloween / Läskiga typer vid Neal's Yard